Ännu en säsong av glädje och mys går mot sitt slut.

Ja, då var den över, mer eller mindre, säsongen 09/10. Efter en fantastisk resa fram till jul blir det väl en något mer BoB Hund-betonad januari-februari där vi blandar dur med moll lite hejvilt. Nåväl. Sammantaget gör vi en väldigt bra säsong, och själv ser jag redan fram emot nästa.


Vad finns då att säga?
Jag vet inte riktigt, faktiskt.

Början av säsongen såg lovande ut, med träningar som både hade full trupp och fart som jag sällan skådat i RHC.
Att sedan gå på pumpen med 8-3 mot Härryda i första matchen var en smärre chock, och man undrade om det var så det skulle se ut- ett huvudlöst tok-körande framåt och inte speciellt många tankar bakåt.
I sig är det väl ett tänk som har sina fördelar, och ibland är jag säkerligen något konservativ på min hockeysyn, för att jag så ofta utgår från det egna målet, vilket i sig kanske inte är så konstigt med tanke på min position.

Vi shapar dock upp oss rejält, och får till en härlig mix av bra och uppoffrande försvarsspel och ett i många stunder fröjdigt anfalls-spel.
Första skrällen tar vi på bortais mot Varberg, och den matchen kommer jag minnas länge, speciellt andraperioden då det mesta vi har i anfallsväg slutar i otroligt snygga mål.
Pontans slagga i första krysset kan nog vara ett av årets snyggaste mål. Det kan jag med lätthet se i repris i huvudet.

Vi vinner även de där matcherna vi ”ska” vinna, och då talar jag om Chalmers, Järnbrott och KB innan jul. Tyvärr genererar dessa matcher inte full pott, då vi tappar poäng mot JB och KB under andra halvan av säsongen, vilket var tråkigt.
Dock, vi förlorar inte. Tycker vi i år tog ett rejält kliv ifrån framförallt KB och JB i år.
Man skall väl alltid lägga in att man ju faktiskt inte sett motståndarna mer än i sina egna matcher, bortsett från några matcher med Härryda jag sett när vi varit spellediga.

Vi hinner innan jul med ett par till skalper och den mot Mölndal tycker jag blev en lite bortglömd match (kanske för att det aldrig skrevs något matchref i direkt anslutning till den), men det är ju också ett lag vi aldrig tagit poäng mot förut.
En anledning till att den kanske inte blev lika ”uppmärksammad” som Varbergs-matchen var kanske också hur spelet såg ut. Mot Varberg kämpar vi till oss en seger mot ett lag som underskattar oss, men vi för inte matchen på något sätt.
Mot Mölndal spelar vi en mycket bra hockey, och upp till 4-1 i 3e är det välförtjänt och vi kontrollerar händelserna rätt bra.
Mest underbart med den matchen var ju avslutning- att vara så nära att tappa allt, men att avsluta med ett direktslagga från Dan som letar sig in i nätmaskorna 19.59, ja, det var mysigt ut i fingertopparna.

Den bästa matchen vi gör rent taktiskt genom en hel match är kanske Härryda hemma, där vi får Härryda helt och hållet dit vi vill, och när de började åka soloräder stod vi där och motade dem, gång efter annan, och segern med 4-2 var rättvis, och slutligen ang. den matchen tror jag inte Mr 85 gjorde ”sin livs match” som HHC så fint antydde.
Han var bara bra och mysig, tillsammans med hela laget, likt alltid.

Efter juluppehållet gick det trögare för oss, och det har nog mången förklaring, men den stora anledningen tror iaf jag var att truppen sjönk i antal markant.
Spelare försvann, både till andra klubbar, till andra städer, till skadelistan och vissa bara försvann.
Självklart försvann tempo från oss, spetskompetens och även självförtroende när det började gå tungt.

Väldigt tråkigt att vi inte fick till någon vinst efter juluppehållet, men det är väl onödigt att sitta och älta i det, alltför mycket.
Det jag skulle vilja säga om det är väl att jag kan tycka det var tråkigt att vi faktiskt vek ner oss såpass mycket i vissa matcher, under vissa perioder av matcherna.
Ex. period 2 borta mot Mölndal eller stunder mot Lerum.

Försvaret fungerade inte riktigt så bra efter jul som innan, och där tar ex. jag på mig endel i det.
Jag talar nu helt om mig själv när jag säger att målvaktsspelet inte varit fullgott från mig under säsongen, och det är en av anledningarna till att jag redan ser fram emot nästa säsong.
Det gäller att vara på topp i match efter match och det har inte jag varit, och jag har i vissa matcher släppt in puckar i ”fel lägen”, ex Varberg på hemmaplan, och i vissa matcher har jag rent ut sagt varit dålig. Det går inte.

Nu får jag hitta något skoj att skriva istället:

Spelare jag tycker har utmärkt sig:
* Alla. Jag kommer ta fram lite enskilda spelare, men det viktigaste är ju -alla-. Jag tycker vi är ett otroligt lag, och precis alla har och är med och skapar det. Alltifrån vi spelare på isen, till vår underbara otränade, hårdskjutande och fagra Coach Tich, till ”spelarflickvännerna” och ”spelarvännerna” som ställer upp både både härochvar och gör ett fantastiskt jobb, och avslutningsvis till all publik. Och alla som överhuvudtaget haft något med oss att göra. Slängde till den sista meningen där för att safa lite. Ingen glömd, ingen gömd.

* Gräsmyrs
Mr. Backhand gör återigen en mycket fin säsong, med en fysik och ork som få kan matcha sig med, och därtill troligtvis div3 vassaste fladderbackhand, som mången gång resulterat i mål.

* Mr. Krikk.
Fantastisk center som verkligen spetsat laget. Bra tekare, jävligt bra skott (även om de lite för ofta missat målet) och en mycket bra kille. Krikk har varken missat speciellt många matcher eller träningar, och det är iaf jag glad för.

* Jonte
Här kommer några andra in också, men jag tycker det är viktigt att man visar uppskattning till de spelare som kanske sitter en hel del på bänken, och jag imponeras av att ni gör det så bra. Det är sådant som gör ett lag.
Jonte är fantastisk i båset, vare sig han spelar eller är på bänken och även om han suttit stora delar av en söndagsmatch på bänken är han glad och munter kvällen efter på träningen.
Och får man några, som LG på Radiosporten säger, ”skrotbyten” gör mand det med bravur och ger allt för laget. Fantastiskt, som sagt.

*Kocken
Vill framförallt framhäva Kockens lagkamratsanda. Här får man alltid en klapp på rumpan, beröm, postiva ord osv.
Dessutom har vi ju fått en ny Lill-Tobbe, då bror Kock börjat dominera i sekket, med tidtagarur och alla möjliga tekniska hjälpmedel. Enormt uppskattat.

*Tich
Jag är enormt glad att ha Tich som tränare, och tror få skulle klara av att leda RHC på ett såpass bra sätt som Tich gör.
Han åker de ca 200 milen till träning och matcher och väl på plats ger han alltid allt.
Väldigt bra i båset och visar många ggr på fin fingertoppskänsla. Hoppas verkligen det inte är någon tvekan från Tich sida inför nästa säsong. Jag räknar kallt med att gå hårt mot dina sargade knän i buren så snart våren är kommen.

* Kalmar.
Jag måste ju nämna Kalmar. Ja, han är min favorit, men han är också en stor profil i vårt lag. Han är som den goda men även äckliga chokladen i Ballerinakexen, som limmet som fogar ihop min mobil, som Rocagillet i Hallandsåsen och diverse klet som för saker samman.
Killen som alltid bjuder på sig själva, både på normal och vettig nivå, och på onormal och lätt grotesk nivå. Det är 100 % mys helt enkelt.

* Alla igen. Alla är 100 % mys.

Lite OS-tankar också då.

Inför kvartsfinalerna höll jag på Ryssland och Sverige, men sa bland annat att jag trodde det både var dags för någon av Canadas världsmålvakter att få till en bra match, och att det skulle bli förlust för Sverige.
Jag hade rätt på båda.

Jag har sett väldigt mycket hockey senaste veckorna, både på herr- och damsidan, och har inte imponerats av Sverige, framförallt inte på damsidan.
Herrarna bjöd på klassisk försiktigt ”svenskhockey” och underhållningsvärdet i gruppspelsmatcherna vara ganska mediokert.
Att däremot se matcher som Schweiz – Canada eller Canada – USA gav mig mer eller mindre erektion.
Jag gillar Sveriges försvarsspel och tror inte helt och hållet på alltför slängig hockey, men Sverige har varit alldeles försiktiga, och framåt är det otroligt plåtrigt.
Typiskt var 3mot1-lägen där droppet från kantgubben kommer på en släpande forward som kommer i bra läge i slottet- i svenskarnas fall kom det nästan jämt något försök till pass till gubbarna som störtade på mål, istället för att det kommer ett skott.
Förstår inte varför NHL-svenskarna skall börja med det bara för att de kommer in i Tre Kronor. Mata på mål för fan!
Nu lägger jag allt mitt hopp till USA, då jag är rätt kär i deras målvakt, Miller, och för att jag vill att USA skall förstöra vad som skall bli Canadensarnas stora fest – skadeglädje är den sanna glädjen.
Sammantaget kan man ju säga att det är underbart att se OS-hockeyn. Så mycket otroligt duktiga spelare och så jävla bra matcher.
Upphetsande, som sagt.

Damerna då?
Jag misstänker att jag kanske är en av få i laget som faktiskt följt damhockeyn ganska mycket, och tycker det är ganska intressant (min hockeynördhet har tagit nya höjder senaste två veckorna), så jag skippar väl så mycket tyckande utan bjuder på lite humor bara:

http://allehanda.se/sport/os/1.1841257-wikegard-kan-bli-do-anmald

En mamma till en av spelarna tycker att kritiken mot Damkronorna varit för hård, och därför anmäler hon Wikegård till Diskrimineringsombudsmannen.
Vad exakt Wikegård sagt som varit diskriminerande framgår inte av artikeln, och jag har även talat med en journalist från tidningen, som inte heller vet riktigt.
Det är dock helt fantastiskt roligt detta, och jag väntar bara på att pappan till tv4-journalisten som Alfredsson blev arg på skall anmäla honom för förtal, eller att Stefan Livs syster skall anmäla BÅG för att Liv inte fick spela något.

Vi nöjer oss där, tror jag.
Som vanligt när jag skriver såhär utan någon direkt tanke, såhär mitt i natten, så vet jag inte riktigt vad jag skrivit.

Kanske är det något vettigt, kanske är det inte det.
Jag brukar orka korrekturläsa lite när jag lägger över texten här, men nu orkar jag fan inte ens det. Jag trycker helt enkelt bara på publicera.
Struntsamma.

ps. när blir det träning igen? jag är gaaaalet sugen. ds.

/rhc

3 svar

10-02-26 | 19:00

Spot-on som vanligt… Ser fram emot cupen..

10-02-27 | 21:47

Skön läsning som vanligt, tycker om att du kör lite allmänt hockeybloggande fortsätt gärna med det.

Det som jag kommer typ ihåg bäst en så länge från os är den rätt otrevliga tacklingen på Lubos Bartecko ,tveksamt om det är rättstavat, visst den var otrevlig men… fan så jävligt var det väl inte så att Chris var tvungen att börja lipa. Han kunde fan inte ens prata under resten av den matchen. Skulle vara intressant att skicka ut han som krigskorre.

10-03-01 | 11:23

Good shit som vanligt Mr Bella!

Lämna ett svar

* Namn, e-post och kommentar är obligatoriskt

Flyers

Ramberget HC

Onsdag 28 februari 3 - 4